Vi vill öka kompetensen hos varje individ
Satsar man inte på kompetens så blir man omsprungen. Det menar Lars Runbom, vd på Svenska Maskinskyltfabriken, som ser ESF-projektet Kompetenssäkrad individ som ett sätt att ta reda på var företaget står idag, och hur man ska få rutiner på plats inför framtiden.
Text Karin Wallén
Foto Fotograf Satu
På fabriken i Linköping tillverkas skyltar, paneler, dekaler och etiketter till svensk tillverkande industri och exportindustri. Man skulle kunna kalla det för fyra verkstäder i en, eftersom det finns fyra stadiga ben att stå på: ytbehandling, screentryckeri, mekanisk verkstad och fräsavdelning. Och allt som tillverkas är kundorderunikt. Det kräver förstås både kompetens och innovativa lösningar.
– När jag hörde talas om projektet tänkte jag att det här var en bra chans att ta reda på var vi står idag. Vad kan vi, och hur ser vårt kompetensbehov ut?
Svenska Maskinskyltfabriken har ett 30-tal anställda, och precis som i branschen i övrigt finns ett skriande behov efter personal med rätt kompetens. Framförallt behövs personer som är villiga att arbeta och intresserade av att lära sig.
– I vissa fall är inte kompetensen så viktig inledningsvis, utan vi får lära upp dem på plats. Där kommer projektet in på ett bra sätt. Det gör att vi kan konstatera var vi står just nu, för att sedan kunna sätta in rätt insatser och höja kompetensen, säger Lars Runbom.
När ESF-projektet Kompetenssäkrad individ väl var igång kändes det rimligt att validera samtliga anställda på företaget.
Öka kompetensen hos varje individ
Resultaten visade gjorde att det fanns brister i ritningsförståelse och mätdonskunskap. Att satsa på utbildning inom ritningsläsning och ritningsförståelse kändes självklart, inte minst eftersom Svenska Maskinskyltfabriken jobbar kundorderunikt. Gång på gång kommer nya ritningar in, med nya utmaningar att lösa.
– I vårt arbete behöver vi på ett så tidigt stadium som möjligt kunna avgöra vad som krävs, och om vi kan genomföra det, säger Lars Runbom
Även om det finns en standard för hur en ritning ska följas gör alla företag lite olika, menar han. Därför kan ritningsförståelse ibland även handla om att kunna ifrågasätta vad kunden egentligen tänkt sig.
– Naturligtvis utan att slå ner på någon. Men man måste veta hur det är tänkt, säger Lars Runbom, och tillägger:
– Samtidigt är ju personalen smart. Förstår de inte så frågar de någon annan och får förklarat vad som är vad. Men vi vill ändå öka kompetensen hos varje individ.
En struktur för framtiden
Nu, när projektet går mot sitt slut, snurrar tankarna om hur de strategiska processerna för kompetensförsörjningen ska falla på plats, så att det inte blir någon engångsinsats.
– Det kan vara så att vi behöver ha en årlig uppdatering av ritningskunskap för att se till att vi inte glömmer bort det. Vi måste upprätthålla det vi har satt igång och hitta en struktur som fungerar för oss, säger Lars Runbom.
Han kommer snart att ha en träff med sin kompetenscoach igen, för att just knyta ihop säcken och diskutera rutinerna för framtiden. Att ta sig tid till möten och validering tycker han inte har varit något problem. Det är trots allt en av de mest brinnande frågor som branschen har, och den lilla tid som avsätts är värdefull.
– Nu ska vi fortsätta jobba med det här, och med jämna mellanrum ta in externa parter för nya utbildningar. Annars kommer vi stå kvar på samma ställe, och då blir vi omsprungna.
