Förbunden välkomnar validering
Medlemmar med decennier av dold kompetens är en utmaning som förenar GS-facket och Livsmedelsarbetareförbundet. Nu engagerar sig båda förbunden i validering som verktyg för strategisk kompetensutveckling på små och stora företag.
Text Anne Hammarskjöld
– Idag lär sig 80 procent av våra medlemmar mer på jobbet än de gör via utbildning, och den dolda kompetensen måste synliggöras. Därför behöver validering bli normen för hur vår bransch arbetar med strukturerad kompetensutveckling. Det är bland annat viktigt vid omställning, men också för arbetsgivarnas möjligheter att investera i relevant kompetensutveckling, säger Kenneth Edvardsson, ombudsman med ansvar för kompetensutveckling och utbildningsfrågor på GS Facket för skogs- trä- och grafisk bransch.
Det är utmaningar och möjligheter som Ken Clignéz, ombudsman på Livsmedelsarbetareförbundet, också är väl bekant med. Han möter ofta medlemmar med 30-40 års yrkeserfarenhet men som helt saknar papper som bekräftar den uppenbara kompetensen.
– I vår bransch finns det å ena sidan företag som jobbar väldigt aktivt med kompetensutveckling, till exempel inom mejerinäringen. Å andra sidan är både rekrytering och kompetensutveckling generellt en kamp för mindre företag inom hantverksyrken som bageri och styckning, säger Ken Clignéz.
Vänster: Ken Clignéz, ombudsman på Livsmedelsarbetareförbundet. Höger: Kenneth Edvardsson, ombudsman på GS Facket för skogs- trä- och grafisk bransch.
Brett samarbete
GS-facket och Livsmedelsarbetareförbundet är två av 13 branschorganisationer i styrgruppen för ESF-projektet Kompetenssäkrad industri och Svensk industrivalidering. Här samverkar arbetsmarknadens parter kring utmaningar som avgör industrins framtid som tillväxtmotor och arbetsgivare.
– Som förbund får vi störst genomslag för de här viktiga frågorna i samarbete med andra. Det är bland annat därför vi engagerat oss i Svensk industrivalidering och ESF-projektet Kompetenssäkrad industri, säger Ken Clignéz.
Verktyg att värna om
Kenneth Edvardsson träffar då och då företag som oroar sig för att deras välutbildade medarbetare hittar nya jobb och försvinner.
– Då frågar jag dem vilka risker de ser med att inte kompetensutveckla och medarbetarna blir kvar på företaget? Jag är helt övertygad om att goda arbetsgivare som satsar får lojala medarbetare. Anställda som säger ”här borde du också jobba” till sina barn är det bästa betyg en arbetsgivare kan få.
Samtidigt höjer han ett varningens finger för framtiden.
– Det är viktigt att validering används som en förberedelse för strukturerad kompetensutveckling och inte som ett verktyg för utrensning, till exempel vid uppsägningar. Det undviker vi genom riktlinjerna som finns i verktyget, och genom att testcentren som gör valideringar ställer rätt, inledande frågor. Här finns också våra lokalklubbar beredda att se till att det blir en bra och rättssäker process, säger Kenneth Edvardsson.
Rätt modell för alla företag
Ken Clignéz tvekar inte om att strukturerad kompetensutveckling är avgörande för livsmedelsbranschens framtid.
– Nu diskuterar vi med arbetsgivarna i Livsmedelsföretagen om hur vi som bransch går vidare för att fler företag ska komma igång med validering och kompetensutveckling. Om några år kommer det vara en naturlig del av verksamheten för många företag, och där jobbar vi för en bra samverkan mellan våra lokalklubbar och arbetsgivarna.
Kenneth Edvardsson delar hans optimism.
– Sedan 1970-talet har industrin diskuterat hur vi ska få igång kompetensutvecklingen. Nu har vi äntligen helt rätt verktyg, ett samarbete mellan starka parter, en modell och en tydlig struktur som fungerar på alla företag. Nu gäller det bara att få upp volymen på valideringar, avslutar Kenneth Edvardsson.
