Ny teknik revolutionerar lärandet på arbetsplatsen
Det kallas eyetracking. Genom avancerad teknik är det möjligt att följa en persons ögonrörelser – med syftet att identifiera det mest effektiva sättet att arbeta på, och skapa utbildningsmaterial för nyanställda. Nu har metoden testats inom svensk industri.
Även om vi utför samma sysslor så gör vi det på lite olika sätt. Med tid och erfarenhet kommer rutiner som är svåra att sätta ord på. Men går det att överföra denna tysta kunskap från en person till en annan? Det svenska företaget Tobii menar att det kan gå – med hjälp av eyetracking.
Eyetracking är en sensorteknologi som kan läsa av användarens visuella uppmärksamhet för att förstå exakt vad en person tittar på i realtid. Sedan 2001 har det svenska företaget Tobii utvecklat ett eyetracking-system med en typ av glasögon som kort sagt läser av ögonrörelser och omvandlar det till insikter som kan användas i en mängd sammanhang.
– Glasögonen har en kamera som ger en first person view, en mikrofon för att spela in ljud och eyetracking-sensorer för att kunna mäta ögonrörelserna och räkna om det till en punkt som kan visualisera exakt vad personen tittar på, förklarar Erik Siwkowski på Tobii.
Med hjälp av en bärbar dator kan observatören följa personens beteende i realtid och i detalj se hur personen interagerar med miljön och fokuserar sin blick. Nu har tekniken använts i ett projekt inom svensk industri för att testa hur den kan utnyttjas i utbildningssyfte. Inom industrin är det vanligt att man lär sig jobbet efterhand på arbetsplatsen, men det förutsätter ofta att den anställda ställer frågor eller ber om ytterligare utbildning. Dessutom har erfarna personer som skulle kunna hjälpa en nyanställd ofta svårt att sätta ord på sitt inlärda beteende eller sin tysta kunskap. Där kan eyetracking komma in som ett hjälpmedel, menar Erik Siwkowski.
– Man kan använda sig av två olika typer av metoder. Den ena är att få en helhetsbild av själva processen genom sina medarbetare. Den andra är en lite mer riktad observation av en persons beteende vid en specifik arbetsstation, som kan användas för att ta fram utbildningsmaterial.
Roger Psajd är vd på Veldi Kompetens, som jobbar med industriutbildning och utbildar företag. Han tror starkt på digitalisering och teknikutveckling och ser stora möjligheter för att lyfta in eyetracking-tekniken i företagets utbildningar.
– Vi tycker den här tekniken är jätteintressant. Vi försöker digitalisera och modernisera utbildningarna så att de blir effektiva och attraktiva för industrin. Och eyetracking kan göra det möjligt för oss att vara ännu mer träffsäkra i det vi gör, säger Roger Psajd.
Veldi Kompetens jobbar bland annat med att digitalisera yrkesutbildning. I det arbetet är det viktigt att ta reda på till exempel var en person har sitt fokus och hur länge det går att behålla koncentrationen. Allt för att underlätta att inlärningen sker på bästa sätt. Företaget jobbar också med kompetensutveckling för företag. Där har det traditionella sättet varit att en person lärt upp en annan – men det kanske inte är det bästa sättet, menar Roger Psajd.
– Nu försöker vi tänka på hur vi kan digitalisera den typen av kompetensutveckling. Hur man på bästa sätt kan utbilda bemanningspersonal eller tillfällig personal som tas in. Med rätt teknik skulle de kunna träna på saker innan de står inför ett praktiskt moment, vilket gör att de lär sig mycket fortare, säger Roger Psajd, och fortsätter:
– Med den här tekniken ser vi chansen att lite mer vetenskapligt ta reda på hur och vem som sitter på den effektivaste kompetensen, och hur vi ska lägga upp utbildningen för att den ska bli så korrekt och effektiv som möjligt.
För Slavko Matic, produktionstekniker på Bufab Lann, var upplevelsen av att testa eyetracking lite av ett kvitto på hur lång erfarenhet yttrar sig, kontra de instruktioner som en nyanställd får. Eftersom han själv har 21 års erfarenhet från sin arbetsplats hjälper han ofta andra medarbetare att utveckla sina arbetsmetoder.
När Bufab Lann deltog i projektet och testade Tobiis glasögon dokumenterade man hur olika medarbetare utför en mätning i förstabitskontrollen. Fyra personer fick exakt samma mätuppgift och fick utföra den på det sätt de ansåg som bäst.
– Efteråt fick vi titta på filmerna och se hur det gått till. Det var spännande att se, hur ögonen far fram och tillbaka och fokuserar på olika moment. Det vi har lärt oss är att vi kan komma till samma mål med väldigt olika metoder, säger Slavko Matic.
Genom att titta på filmerna och analysera resultatet har Bufab Lann kommit fram till vad som är det bästa tillvägagångssättet kvalitetsmässigt och tidsmässigt.
– Det är inte alltid så lätt att förklara skriftligt eller visa någon exakt hur man ska göra vid en maskin. I utbildningssyfte kan det vara lättare att i lugn och ro ta in informationen genom en film, säger Slavko Matic.
I projektet blev det uppenbart att det finns småsaker som kan göra arbetet mer effektivt. Ett exempel på det visade sig när samma operatör gjorde samma typ av mätning två gånger. Första gången jobbade operatören enligt checklistan, punkt för punkt. Andra gången löste operatören uppgifterna på det sätt han lärt sig genom sin erfarenhet, vilket bland annat innebar att han grupperade mätningarna.
– Där såg vi en stor tidsmässig skillnad. Operatören sparade fem minuter på att göra på sitt eget sätt. Och det finns många fem minuter att spara om man grupperar och använder rätt metoder, säger Slavko Matic.
Bufab Lann jobbar med ständiga förbättringar i produktionens arbetsrutiner, och där ser man eyetracking dels som ett sätt att se vad som kan förbättras. Och dels som ett sätt att skapa en film som kan visa andra hur man kan göra.
Även på företaget Uddeholm, som tillverkar verktygsstål för industriverktyg, har man deltagit i projektet där Tobiis eyetracking-teknik använts. I detta fall som ett stöd i arbetet med att analysera hur operatörer jobbar i ett kontrollrum för värmebehandling. Alvaro Cordova, automationsingenjör, var projektledare.
– Jag tycker att det fungerade väldigt bra. Den information som vi fick ut var mycket givande, säger han.
Bland annat har man mätt fokus på en specifik operatör för att se vilka förbättringar som kan göras. Det har tidigare funnits för många skärmar och tangentbord i kontrollrummet, men i det nya kontrollrum som ska byggas kommer det att bli mer avskalat.
– Med hjälp av eyetracking kunde vi se vilka skärmar operatörerna använder mest. Vart de riktade blicken mest. Vi kunde se att det ibland fanns behov av att något var lite större eller bättre positionerat. Det är sådan information som är väldigt bra att få. Det är mycket värt.
Men det finns också idéer om hur tekniken kan användas på andra sätt.
– Vi skulle vilja använda tekniken mer. Vi äger ingen utrustning idag men är intresserade av att köpa, säger Alvaro Cordova.
Han tror att ett bra användningsområde för tekniken är när det ska göras förstudier och konceptstudier i samband med investeringsprojekt.
– Ett av de första stegen är alltid att intervjua operatörer, fråga dem om processen och hur de jobbar med sina uppgifter. Men ibland är det lite svårt att förklara till hundra procent, och svårt att förstå. Därför kom den här eyetracking-tekniken upp som ett förslag.
Till sommaren, när det nya kontrollrummet står klart, finns ett önskemål om att använda en annan typ av kamera från Tobii. Det är en kamera som sitter i skärmen istället för i ett par glasögon, men som också används för eyetracking.
– Då kan vi se hur operatörerna beter sig i systemet och på det viset göra förbättringar och vidareutveckla systemet. Den funktionen är vi mycket intresserade av, säger Alvaro Cordova.
Tänk på att användning av kamera kan innebära en inskränkning av den personliga integriteten. Därför är det viktigt att alla förstår att syftet med eyetracking handlar om att underlätta lärandet och att tekniken inte används till att mäta prestation eller för övervakning.
Dessa frågor behandlas normalt i den inledande MBL-förhandlingen.
Så, vilka utmaningar finns med eyetracking-tekniken? Bufab Lann, som är ett stort företag inom skärande bearbetning, letar ständigt efter förbättringar i arbetsrutinerna. Produktionschefen Tobias Svensson tror att eyetracking kan vara till hjälp i förbättringsarbetet – men också att det finns en utmaning i hur man ska hantera all data som hämtas in. Hur det filmade materialet ska redigeras, och hur de ska paketeras på ett bra sätt så att personalen kommer åt dem i utbildningssyfte.
– Någon måste jobba med det ganska mycket. Det tar tid att analysera materialet och se förbättringspotentialen, konstaterar han.
För att man ska lyckas krävs att man prioriterar och lägger den tid som behövs på inhämtning och bearbetning av datan.
– Får man ihop ett bra paket skulle jag verkligen rekommendera andra företag att testa det här, säger Tobias Svensson.
De tydliga insikterna han har fått från projektet är att man kan utföra uppgifter på många olika sätt och att det kan vara svårt för nyanställda att komma in i rutiner.
– Men det är viktigt att alltid höja lägstanivån på företaget. Med hjälp av filmerna skulle man kunna standardisera arbetet lite mer. Så jag tror att tekniken har en framtid.
– På Tobii har vi lärt oss mycket genom att jobba med svensk industri i det här projektet. Tekniken används redan framgångsrikt inom japanska bilindustrin där man metodiskt och kontinuerligt jobbar med utbildning av sin personal, och i det här projektet har vi kunnat applicera och metodutveckla det inom svensk industri, säger Erik Siwkowksi.
Insikterna från projektet är tydliga – det behöver vara enkelt för företagen att komma igång med metoden och tekniken. Därför rekommenderas en två-stegs-process:
- Ta hjälp av Tobiis teknik och experter för att genomföra en observation av ett arbetsmoment med några medarbetare. Under projektet identifieras vad som är best-practice på företaget genom analys av skillnader och likheter i genomförande. Resultatet blir en förbättring av standardiserat arbetssätt och en instruktionsfilm som visar korrekt metod – för utbildning av befintlig och ny personal.
Ett sådant projekt kostar från 150 000 kr. - När företaget känner sig redo att på egen hand använda metoden och tekniken, kan en investering i ett par eyetracking-glasögon vara en god idé för att kontinuerligt och systematiskt fortsätta driva förbättringsarbetet.
Ett par eyetracking-glasögon kostar mellan 150 000–200 000 kr beroende på modell.
Mer information
Handbok – Såhär kan ditt företag använda eyetracking i utbildningssyfte
Handbook – How to use eye tracking for skills transfer
Ögonspårning ska sprida kunskaper, Dagens Arbete den 17 juni 2019
Innovationsprogrammet Metalliska material
FÖSA ”Få ett öga för stålarbete” – är ett projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material och ett gemensamt initiativ av IF Metall, Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen och Skärteknikcentrum Sverige. Projektet har genomförts tillsammans med forskningsinstitutet Rise och Tobii med Bufab Lann och Uddeholm som medverkande företag.
I projektet har modern eyetracking-teknik använts. Vi har låtit operatörer ha på sig eyetracking-glasögon från Tobii som i detalj spelar in hur arbetet i verkstaden går till, ur operatörens perspektiv. Eyetracking-inspelningarna används i visuellt utbildningsmaterial för att synliggöra så kallad tyst kunskap och goda exempel. Utbildningsmaterialet är lämpligt både för kompetensutveckling av befintliga medarbetare och för att lära upp nya medarbetare. Eftersom utbildningmaterialet är visuellt hjälper det att överbrygga eventuella språkhinder.
Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material syftar till att förverkliga den strategiska forsknings- och innovationsagendan Nationell samling kring metalliska material. Programmet är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsprogram och samlar Sveriges metallindustrier: stål, aluminium, hårdmetall, gjutstål, gjutjärn och gjutna icke-järnmetaller.
Projektbudgeten uppgick till 6 354 000 kronor, varav Vinnova finansierade 40 procent och medverkande företag och organisationer 60 procent.