Svensk Industrivalidering

Ny teknik avslöjar/upptäcker/visar effektiva arbetssätt

Det kallas eyetracking. Genom avancerad teknik är det möjligt att följa en persons ögonrörelser – med syftet att identifiera det mest effektiva sättet att arbeta på, och skapa utbildningsmaterial för nyanställda. Nu har metoden testats inom den skärande bearbetningen.

Även om vi utför samma sysslor så gör vi det på lite olika sätt. Med tid och erfarenhet kommer rutiner som är svåra att sätta ord på. Men går det att överföra denna tysta kunskap från en person till en annan? Det svenska företaget Tobii menar att det kan gå – med hjälp av eyetracking.
Eyetracking är en sensorteknologi som kan läsa av användarens närvaro och se vart personen tittar i realtid. Sedan 2001 har det svenska företaget Tobii utvecklat ett eyetrackingsystem med en typ av glasögon som kort sagt läser av ögonrörelser och omvandlar det till insikter som kan användas i en mängd sammanhang.
– Glasögonen har en kamera som ger en first person view, en mikrofon för att spela in ljud och eyetrackingsensorer för att kunna mäta ögonrörelserna och räkna om det till en punkt som kan visualisera exakt vad personen tittar på, förklarar Erik Siwkowski på Tobii.
Genom en liten, lätt dator som glasöogonanvändaren bär på kroppen kan en observatör koppla upp sig och följa personens beteende i realtid.
Nu har tekniken använts i ett projekt inom svensk industri för att testa hur den kan utnyttjas i utbildningssyfte. Inom industrin är det vanligt att man lär sig jobbet efterhand på arbetsplatsen, men det förutsätter ofta att den anställda ställer frågor eller ber om ytterligare utbildning. Dessutom har erfarna personer som skulle kunna hjälpa en nyanställd ofta svårt att sätta ord på sitt inlärda beteende eller sin tysta kunskap. Där kan eyetracking komma in som ett hjälpmedel, menar Erik Siwkowski.
– Man kan använda sig av två olika typer av metoder. Den ena är att få en helhetsbild av själva processen genom sina medarbetare. Den andra är en lite mer riktad observation av en persons beteende vid en specifik arbetsstation, som kan användas för att ta fram utbildningsmaterial.

Roger Psaj är vd på Veldi Kompetens, som jobbar med industriutbildning och utbildar företag. Han tror starkt på digitalisering och teknikutveckling och ser stora möjligheter för att lyfta in eyetrackingtekniken i företagets utbildningar.
– Vi tycker den här tekniken är jätteintressant. Vi försöker digitalisera och modernisera utbildningarna så att de blir effektiva och attraktiva för industrin. Och eyetracking kan göra det möjligt för oss att vara ännu mer träffsäkra i det vi gör, säger Roger Psaj.
Veldi Kompetens jobbar bland annat med att digitalisera valideringen av Industri BAS. I det arbetet är det viktigt att ta reda på till exempel var en person har sitt fokus och hur länge det går att behålla koncentrationen. Allt för att underlätta att inlärningen sker på bästa sätt.
Företaget jobbar också med kompetensutveckling för företag. Där har det traditionella sättet varit att en person lärt upp en annan – men det kanske inte är det bästa sättet, menar Roger Psaj.
– Nu försöker vi tänka på hur vi kan digitalisera den typen av kompetensutveckling. Hur man på bästa sätt kan utbilda bemanningspersonal eller tillfällig personal som tas in. Med rätt teknik skulle de kunna träna på saker innan de står inför ett praktiskt moment, vilket gör att de lär sig mycket fortare, säger Roger Psaj, och fortsätter:
– Med den här tekniken ser vi chansen att lite mer vetenskapligt ta reda på hur och vem som sitter på den effektivaste kompetensen, och hur vi ska lägga upp utbildningen för att den ska bli så korrekt och effektiv som möjligt.

För Slavko Matich, skiftledare och ställare på Bufab Lann, var upplevelsen av att testa eyetracking lite av ett kvitto på hur lång erfarenhet yttrar sig, kontra de instruktioner som en nyanställd får. Eftersom han själv har 21 års erfarenhet från sin arbetsplats hjälper han ofta andra medarbetare att utveckla sina arbetsmetoder.
När Bufab Lann deltog i projektet och testade Tobiis glasögon dokumenterade man hur olika medarbetare utför en mätning i förstabitskontrollen. Fyra personer fick exakt samma mätuppgift och fick utföra den på det sätt de ansåg som bäst.
– Efteråt fick vi titta på filmerna och se hur det gått till. Det var spännande att se hur det går till, hur ögonen far fram och tillbaka och fokuserar på olika moment. Det vi har lärt oss är att vi kan komma till samma mål med väldigt olika metoder, säger Slavko Matic.
Genom att titta på filmerna och analysera resultatet har Bufab Lann kommit fram till vad som är det bästa tillvägagångssättet kvalitetsmässigt och tidsmässigt.
– Det är inte alltid så lätt att förklara skriftligt eller visa någon exakt hur man ska göra vid en maskin. I utbildningssyfte kan det vara lättare att ta i lugn och ro ta in informationen genom en film, säger Slavko Matic.
I projektet blev det uppenbart att det finns småsaker som kan göra arbetet mer effektivt. Ett exempel på det visade sig när samma operatör gjorde samma typ av mätning två gånger. Första gången jobbade han enligt checklistan, punkt för punkt. Andra gången löste han uppgifterna på det sätt han lärt sig genom sin erfarenhet, vilket bland annat innebar att han grupperade mätningarna.
– Där såg vi en stor tidsmässig skillnad. Han sparade fem minuter på att göra på sitt eget sätt. Och det finns många fem minuter att spara om man grupperar och använder rätt metoder, säger Slavko Matic.
Bufab Lann jobbar med ständiga förbättringar i produktionens arbetsrutiner, och där ser man eyetracking dels som ett sätt att se vad som kan förbättras. Och dels som ett sätt att skapa en film som kan visa andra hur man kan göra.
Även på företaget Uddeholm, som tillverkar verktygsstål för industriverktyg, har man deltagit i ett projekt där Tobiis eyetrackingteknik använts. I detta fall som ett stöd i arbetet med att analysera hur operatörer jobbar i ett kontrollrum för värmebehandling.
Alvaro Cordova, som idag är chief designer officer, var projektledare.
– Jag tycker att det fungerade väldigt bra. Den information som vi fick ut var mycket givande, säger han.
Bland annat har man mätt fokus på en specifik operatör för att se vilka förbättringar som kan göras. Det har tidigare funnits för många skärmar och tangentbord i kontrollrummet, men i det nya kontrollrum som ska byggas kommer det att bli mer avskalat.
– Med hjälp av eyetracking kunde vi se vilka skärmar operatörerna använder mest. Vart de riktade blicken mest. Vi kunde se att det ibland fanns behov av att något var lite större eller bättre positionerat. Det är sådan information som är väldigt bra att få. Det är mycket värt.
Men det finns också idéer om hur tekniken kan användas på andra sätt.
– Vi skulle vilja använda tekniken mer. Vi äger ingen utrustning idag men är intresserade av att köpa, säger Alvaro Cordova.
Han tror att ett bra användningsområde för tekniken är när det ska göras förstudier och konceptstudier i samband med investeringsprojekt.
– Ett av de första stegen är alltid att intervjua operatörer, fråga dem om processen och hur de jobbar med sina uppgifter. Men ibland är det lite svårt att förklara till hundra procent, och svårt att förstå. Därför kom den här eyetrackingtekniken upp som ett förslag.
Till sommaren, när det nya kontrollrummet står klart, finns ett önskemål om att använda en annan typ av kamera från Tobii. Det är en kamera som sitter i skärmen istället för i ett par glasögon, men som också används för eyetracking.
– Då kan vi se hur operatörerna beter sig i systemet och på det viset göra förbättringar och vidareutveckla systemet. Den funktionen är vi mycket intresserade av, säger Alvaro Cordova.
Den enda nackdelen som han kan se med den nya tekniken är i relation till dataskyddsförordningen, GDPR.
– Det var en lite krånglig process att godkänna en kamera enligt GDPR, så det kan bli en diskussion med facket för att godkänna en kamera i kontrollrummet. Men operatörerna har varit positiva till det, så jag tror inte det blir några problem. Det är de som måste känna sig trygga den nya tekniken.

Så, vilka utmaningar finns med eyetrackingtekniken? Bufab Lann är ett stort företag inom skärande bearbetning, och letar ständigt efter förbättringar i arbetsrutinerna. Produktionschefen Tobias Svensson tror att eyetracking kan vara till hjälp i förbättringsarbetet – men också att det finns en utmaning i hur man ska hantera all data som hämtas in. Hur det filmade materialet ska redigeras, och hur de ska paketeras på ett bra sätt så att personalen kommer åt dem i utbildningssyfte.
– Någon måste jobba med det ganska mycket. Det tar tid att analysera materialet och se förbättringspotentialen, konstaterar han.
För att man ska lyckas krävs att man prioriterar och lägger den tid som behövs på inhämtning och bearbetning av datan. Eftersom ett par glasögon idag kostar runt en halv miljon kronor tror han också att det finns en rädsla för att investera i dem.
– Tekniken är bra och spännande, men ännu så pass ny att den inte har kommit ner i pris. Så det påverkar så klart om man inte vet riktigt vad man kommer att få ut av den, säger Tobias Svensson.
Han skulle vilja se en vidareutveckling av kameratekniken, batteri, och hur man sparar media. Om Tobii kunde erbjuda leasing av produkten tror han att det skulle kunna bli ännu mer intressant, eller om tekniken finner en väg ut på marknaden som gör att det blir billigare att använda.
– Får man ihop ett bra paket skulle jag verkligen rekommendera andra företag att testa det här, säger Tobias Svensson.
De tydliga insikterna han har fått från projektet är att man kan utföra uppgifter på många olika sätt och att det kan vara svårt för nyanställda att komma in i rutiner.
– Men det är viktigt att alltid höja lägstanivån på företaget. Med hjälp av filmerna skulle man kunna standardisera arbetet lite mer. Så jag tror att tekniken har en framtid.

    Etiam magna arcu, ullamcorper ut pulvinar et, ornare sit amet ligula. Aliquam vitae bibendum lorem. Cras id dui lectus. Pellentesque nec felis tristique urna lacinia sollicitudin ac ac ex. Maecenas mattis faucibus condimentum. Curabitur imperdiet felis at est posuere bibendum. Sed quis nulla tellus.

    ADDRESS

    63739 street lorem ipsum City, Country

    PHONE

    +12 (0) 345 678 9

    EMAIL

    info@company.com